Samtidsberättelser och kolonialt arv på Panoramica

Ur Kleber Mendonça Filhos dokumentär Pictures of Ghosts. Den brasilianske filmskaparen är också aktuell med The Secret Agent (O Agente Secreto), som går upp på svenska biografer under 2026. Foto: Vitrine Filmes.

I nya numret av Filmrutan står Brasilien i fokus – vi berättar om varför Walter Salles Oscarsvinnare I’m Still Here blev en sådan succé, om hur den brasilianska filmbranschen tog sig levande igenom Jair Bolsonaros tid vid makten och gräver ned oss i brasiliansk filmhistoria. Just nu pågår filmfestivalen Panoramica i Stockholm, där en trio nya brasilianska filmer visas. Kasia Syty har pratat med festivalledningen.

Panoramica har med råge etablerat sig som Sveriges största festival med inriktning på latinamerikansk film. Sedan festivalens start 2015 har endast 26 latinamerikanska filmer haft svensk biografpremiär, att jämföra med de 259 filmer Panoramica visat under samma period. I år visas filmer från tolv länder: Argentina, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Mexiko, Panama, Paraguay, Peru och Uruguay.

– Vi strävar efter ett urval som speglar samtidens frågor om demokrati, jämställdhet och mångfald, och som rymmer en välbalanserad blandning av både spelfilm och dokumentärer, säger Mónica Hernández Rejón, en av festivalens fyra programansvariga.

Årets fokusland är Uruguay och årets tema koloniala ockupationer, med filmer som manar till reflektion över hur territoriella, symboliska, politiska och ekonomiska former av ockupation har präglat latinamerikanska samhällen och folkgrupper över lång tid.

Brasilien representeras med tre filmer. The Secret Agent-regissören Kleber Mendonça Filhos dokumentär Pictures of Ghosts (Retratos Fantasmas, 2023), om förlorade biografer i Recife; Marianna Brennands Manas (2024), om en 13-årig tjej som gör uppror mot patriarkatet i en liten by i Amazonas; och Itacoatiaras (2025) av Patricia Goùvea och Sérgio Andrade. I den sistnämnda söker regissörerna efter sina förfäders rötter på två olika geografiska platser förenade av ett gemensamt namn och av att tidigare ha legat på ursprungsbefolkningens territorier: Itacoatiara i Amazonas och Itacoatiara i Niterói, Rio de Janeiro. Goùeva gästar även festivalen.

– Brasilien har äntligen blivit moget nog att kunna ta itu med sin historia, som präglas av kolonialism, diktatur och våld, vilket ledde till stora socioekonomiska klyftor och förtryck mot kvinnor, svarta, hbtqi+-personer och ursprungsbefolkningen – för att inte nämna korruption, som är ett av de största problemen inom det brasilianska samhället. Detta syns inte minst inom den nya brasilianska filmen. Många berättelser tar upp dessa ämnen och tittar rakt in i ögonen på dem, säger festivalens konstnärliga ledare Clarice Goulart.

Kasia Syty är filmkritiker och översättare. I Filmrutan 3/2025 skriver hon även om Arne Sucksdorffs relation till Brasilien.

Panoramica äger rum i Stockholm 23–28 september.

Nästa
Nästa

Maria Eriksson-Hecht: ”Jag vill fånga både det råa och det skört vackra”